Hej!

Just nu sitter jag i skolan och väntar på att mina klasskompisar ska avsluta sin fysiklektion, det är dock 45 minuter kvar, sedan ska vi äta lunch & därefter väntar ett idrottspsykologiprov. Tur man har förstående lärare så att man får skriva alla proven på datorn, hade varit sådär kul att behöva skriva med vänster – och än mindre läsligt för mina lärare. Kanske därför de tillåter mig skriva på datorn, för att underlätta för sig själv. Äh, vad spelar det för roll – glad är jag iaf!
Pratade nyss med min landslagstränare, om framtiden med min hand. Vi avvaktar och ser vad läkarna säger, men förhoppningen är givetvis att kunna tävla & träna i Ukraina den 18 maj. Men time will tell. Längtar väldigt mycket till det att jag får komma igång med judon på riktigt igen. Har lyckats köra ett lugnt teknik pass, men är inte så många kast jag kan göra. För att vara exakt så är det ett kast, och inte ens till fullo. Men det känns ändå bättre än inget!

Var och gipsade om handen i måndags, skönt att få tvätta handen och röra lite på fingrarna. Gipset var dessutom lite sönder. Så inget allvarligt eller något sådant, bara byte av gips helt enkelt. Men känns ändå som om saker börjar hända nu. På måndag är det en ny CT-röntgen och sen är det bara drygt en vecka tills doktorn får säga sitt.

Glad tjej som fått på sig dräkten för första gången sedan skadan.

Styrketräning funkar det också, om än lite annorlunda!

Hemma träning, judofys. Balansplatta, drag med gummiband och klämgrej till handen.

Bilder som dessa får mig att längta ännu mer, men nu är det mindre än 2 veckor kvar! åååh.