Hej,

jag har nu kommit hem från Mittersill och riksrandorin i Lindesberg.
Mittersill var en bra start på 2016. Det var mycket och hård sparring. Efter ca 2 år frånvaro från denna typ av träning så tyckte jag att det gick över förväntan. Min judo kändes väldigt bra och det var framförallt så kul! Sista dagen var förstås JOBBIG. Hade så ont i själen och ville bara hem. Men jag tog mig igenom det å de är jag stolt över. Har fått lära mig av min tränare att det som inte dödar det härdar – och lite så är det faktiskt. Det finns inga genvägar till toppen, du måste genomföra alla jobbiga träningstimmar. När det känns piss och kroppen skriker efter vila då gäller det att mentalt kunna pressa sig genom de sista träningarna och kliva över alla hinder. Nästa gång blir det lite lättare!

Lindesberg då.. Ja vi kom hem igår kväll, inte allt för sent för en gångs skull vilket var skönt. Men dessvärre har jag inte kunnat träna någon judo alls under helgen på grund av att jag i måndags vred till knäet IGEN. Mitt knä är svullet och ömt och de första dagarna kunde jag knappt gå på det. Har träffat läkaren, men han kunde inte lämna några direkta besked eftersom knäet var lite för svullet för att man skulle kunna göra en ordentlig undersökning. Men jag kan säga så mycket som att det finns vissa misstankar om att det kan vara korsbandet, tredje gången gillt? Men har fått en MR tid den 8 februari, vilket är nästa måndag. Då kommer jag få det svart på vitt vad som är fel å mitt knä. Jag hoppas med allt vad jag har att korsbandet har hållt och att det bara är något litet som går SNABBT över. Jag har inte lust med ytterligare 1 år rehab av ett korsband. Men vad jag vill och tycker hjälper inte så mycket i detta fall. Jag får försöka köra på så gott jag kan fram tills måndag med rehab för att inte tappa för mycket muskler. Så ska till min sjukgymnast på onsdag, hon lär säkert bli glad över att träffa mig igen. Eller inte. Oavsett så ska jag ta mig igenom detta, och komma tillbaka. Det finns nämligen inget som heter ge upp.
Men tillbaka till Lindesberg så följde jag med upp iaf och höll koll på våra ungdomar, så fantastiskt duktiga dem är hela högen. Är stolt över att vara en del av dem och SJK.

Nu ska jag lägga fokus på skolan hela denna vecka, då jag ligger lite efter nu. Förra veckan fick jag nämligen inte så mycket gjort, tyckte mest synd om mig själv och allt vad som hette plugga var så omotiverande. Men nu är jag back on track och ska köra för fulla muggar. Finns bara en väg och det är framåt!

DSC03047

Share